SQ-50 C. Vår Carlsson-inspirerade design.

Carlsson-högtalarna ("ortoakustiska") av den här typen är legendariska i Sverige.
De såldes i enorma antal , och "popboxen" blev en hemmabyggar-succé.
Principen var (och är) unik: Se till att ljudet, även diskanten, inte bara går huvudsakligen framåt, utan lika mycket runt om. Varför?
För att det ska låta så levande som möjligt oavsett rum.
Låt oss beskriva hur de skiljer sig från vanliga högtalare med framåtriktade element.
1) Antag att musiker verkligen står och spelar i ditt rum. Ett trumset, en fiol, ett piano, en flöjt... Åt vilket håll riktas ljudet från instrumenten? Svar: Åt alla håll.
Så när ljudet når dina öron har du både direktljud från instrumenten och reflexer från alla väggar i rummet. När hjärnan tolkar alla dessa ljud upplever du att musikerna spelar i ditt rum, inte i "tomma luften".

Enkelt uttryckt: Direktljud = vad som spelas. Reflekterat ljud = var det spelas. Alltså inte höger - vänster utan vilket rum det spelas i.

Från vanliga högtalare går visserligen basljudet åt alla håll, men ju högre frekvens, desto mer framåtriktat blir det. I diskanten blir det nästan inget ljud åt sidorna och absolut inget bakåt. Du får mycket direktljud, men bara lite diskantreflexer från sidorna och inga från väggen bakom högtalarna. När hjärnan tolkar ljudet saknas viktiga reflexer, och musiken, hur bra den än låter, blir annorlunda mot om musikerna varit i just ditt rum.
Med rundstrålande högtalare som den här, kommer alla rumsreflexer med. Känslan av att musikerna sitter och spelar i just ditt rum blir starkare.
2) Du behöver inte anpassa möbleringen efter var högtalarna ska stå. Tvärtom kan du placera högtalarna där de passar in i ditt möblemang!
Tänk dig återigen att du har några musiker hemma som spelar på sina musikinstrument. Vad i rummet måste du sitta för att det ska låta bra? Var som helst. Tack vare ljudreflexerna "justerar" hjärnan intrycken så att det låter naturligt överallt i rummet.
Det är på liknande sätt med den här rundstrålande högtalaren. Du behöver inte leta upp en "sweetspot" i rummet, det låter naturligt överallt. Du kan alltså
sätta dig var du vill utan att det låter "fel".
Så långt orsakerna till att Stig Carlsson utvecklade den här högtalartypen. Och förklaringen till att tusentals svenskar efter flera årtionden fortfarande håller på med elementbyten
och andra renoveringar av sina gamla carlssonlådor.
De gamla lådorna har dock en nackdel -- de designades för den tidens högtalarelement, musik och skivinspelningar där basen
i regel inte gick särskilt djupt. (Då behövdes bredare skivspår, och då minskade speltiden.)
I SQ-50C-högtalarna sitter moderna långslagiga baselement
med exponentiella membran med låg rörlig massa och diskantelement med relativt stor silkesdome, inte de pappmembran som avnändes förr. De kombinerar den unika idén med ortoakustisk ljudbild och den mycket höga ljudkvaliteten (också i basregistret) hos våra SQ-50-lådor.
Nytt hösten 2016: Ny filterdesign, a,Audiokondensatorer och ingångskonjugatlänk i filtret.,
Nytt våren 2017: Omräknad basport, vilket ger djupare bas vid högre ljudtryck.
Ett totalt öppet, odämpat och detaljrikt ljud, du kan njuta av musiken i timmar utan att tröttna. 
Högtalaren är lättplacerad, den står på golvet och höjden är bara 75,5 cm totalt.
Även om du kan läsa och skriva ut anvisningarna på vår sajt rekommenderar vi det inte. Vänta tills du fått de ritningar mm på papper som medföljer våra högtalarsatser. Vi ansvarar inte för resultatet när ritningarna på sajten används.


Länk till högtalarsatsen, HSQ-50C

Sågmall, SQ-50C ”ortoakustisk” högtalarlåda
Följs den här sågordningen blir precisionen hög, man undviker att ställa in sågen på samma värde flera gånger.


Använd 16 mm spånskiva, den enkla sort som är hård på utsidan och mera porös inuti. Det ger bra dämpning av
resonanser. Här ovan förutsätter vi en skivstorlek på 1200 x 2500 mm, som räcker till två högtalarlådor SQ-50C.

1. Ställ in sågen på 350 mm och såga till fyra längder 350 x 1200 mm. (1 och 2 på bilden)
2. Ställ in sågen på 720 mm och korta ner längderna från (1) till fyra stycken 350 x 720 mm (Ettor på bilden)
3. Ställ in sågen på 240 mm och ta de överblivna bitarna från (2) och såga till fyra 350 x 240 mm. (Tvåor på bilden)
4. Såga till fyra längder 240 x 1200 mm (3, 4 och 5 på bilden)
5. Ställ in sågen på 665 mm och korta ner två längder till 240 x 665 mm (3). Spara spillbitarna till punkt 7 nedan.
6. Ställ in sågen på 610 mm och korta ner de sista två 1200-längderna till 240 x 610 mm (Fyror på bilden)
7. Ställ in sågen på 150 mm, ta de överblivna bitarna från (5) och såga till två bitar 240 x 150 mm.

Gör hål för baselementen, diameter 149 mm, mitt på två av 350 x 240 mm -bitarna.
Om du inte har någon sticksåg går det lika bra med en vanlig borr, se den här beskrivningen.)
Följ sedan ritning och bygganvisning här nedan.

Vill man skydda högtalarelementen kan man placera ett galler eller göra en ram som man spänner ett tyg över.
Ramen bör inte vara onödigt hög, 55 mm räcker för att diskantelementen ska få plats under.
För säkerhets skull kan man klä ramens insida med dämpmaterial för att undvika stående vågor / resonanser. 


Lådan byggs av vanlig byggspånskiva, tjocklek 16 mm. Det ger hög styvhet utan krav på uppstagning. Samtidigt är materialet tillräckligt ”dött” för att inte ge några hörbara resonanser.

Material för två lådor:
4 st 720 x 350 mm (sidor)
4 st 240 x 350 mm (2 x ovanstycke/baffel, 2 x understycke)
2 st 240 x 665 mm (front, förutsatt att man har bakåtvänd basventil)
2 st 240 x 610 mm (bakstycke, enligt samma förutsättning)
2 st 240 x 150 mm (innerstycke)
När bitarna är uppsågade, gör håltagningen för baselementet mitt på de båda ovanstyckena.
Limma sedan ihop lådan enligt följande:
Lägg ett av sidostyckena (720 x 350) på ett bord, och limma sedan fast de andra bitarna (utom andra sidostycket, givetvis) som på ritningen. Börja med ovanstycket som alltså redan bör ha hål för baselementet, eftersom den går kant-i-kant upptill och därför är lättplacerat. Sedan fram- och bakstycke. Därefter innerstycket. Var noga med att det är parallellt med sidostyckets underkant. Montera understycket sist, och se till att det är 20 mm mellan innerstyckets undersida och understyckets ovansida. Spalten ska alltså vara 55 mm hög hela vägen. (En avvikelse på upp till 4 mm är dock OK, det blir ingen direkt hörbar skillnad.)
När limningen av allt detta är klart, lägger man in dämpmaterialet som på bilden. Vi har använt IKEA:s sovtäcke ”Myskgräs” i våra lådor och det blir alldeles lagom dämpning. C:a 100 g polyestervadd per kvadratmeter, man behåller lämpligen det glesa yttertyget, det gör fasthäftning i lådan enkelt. Häfta glest, bara några häftklammer per bit behövs. Ju fluffigare täcket är, desto bättre.
Fronten (vänster på ritningen) täcks helt. Ovanstycket också helt, utom där hålet för baselementet är.

Bakstycket (höger) täcks ner till innerstycket.  Innterstycket täcks också helt.
Sidostyckena (båda) täcks så att man lämnar 3 cm odämpat till vänster, upptill och till höger, och c:a 12 cm från underkanten, dvs som den grå ytan på bilden. Det är extra viktigt på det andra sidostycket att man inte dämpar för långt ner, för då fastnar materialet i limfogen. Innan sidostycke nummer två limmas fast, gör hål för diskantelementen, inte mycket grövre än ledningarna du använder. Skär bort en bit av dämpmaterialet på baksidan där du tänker placera kabelanslutningarna (poluttagen) på lådan. Lämpligen ganska högt upp på bakstycket så att de blir lätta att komma åt via hålet för baselementet när lådan limmats ihop.
I det här läget, alltså innan man limmar fast det andra sidostycket, är det lämpligt att montera högtalarelement, filter och anslutningar och göra klart all ledningsdragning. Först därefter limmas det andra sidostycket fast. Tänk på att placera poluttag och filter så att du kan komma åt dem i efterhand via baselementets monteringshål. En lödning eller skruvning kanske lossnar, och sitter då den långt ner i lådan kan det vara svårt att åtgärda felet om lådan limmats ihop.

Diskantelementen monteras i en fyrkant runt baselementet. De kan monteras som på bilden (kryss) eller framför, bakom och på såda sidor (plustecken). Det viktiga är bara att de sitter med 90 graders mellanrum, riktade mot mitten av baselementet. Sätt fast diskanterna som på bilden, de ska luta lite uppåt. Vi har använt lim, men man kan givetvis också välja att göra något litet fäste som kan skruvas fast. Om de får vila mot sin magnet som på den högra bilden blir lutningen ”lagom”. Avståndet mellan diskanternas framkant och baselementets ytterkant bör vara c:a 1 centimeter.
OBS!!! Tänk på att ovansidans ytbehandling ska vara klar innan diskanterna sätts fast om man väljer att limma dem.
Diametern på borrhålen för ledningarna bör inte vara mer än 1 - 2 mm större än diametern på kabeln. Använd klena kablar i lådan, det är så korta avstånd att ljudet inte påverkas alls. Vi valde 0,2 kvadratmillimeter kabel till diskanterna, och 0,75 kvadratmillimeter till baselementet. Grövre kablar samlar på sig för mycket värmeenergi och kan därför skada de anslutningar de löds fast i. Var mycket försiktig vid lödning av diskantelementets anslutningar, de är riktigt små och tål bara 2-3 sekunders lödtid.

                                                                    

Vänster bild: Placering av diskantelementen.  Avståndet till kanten på baselementet bör vara 5-10 mm.
Höger bild: Om man vill ha ”osynliga” ledningar från diskantelemeten borrar man hål rakt under dem , så här.
På våra lådor tog vi en (stor) droppe smältlim på diskantelementets kant och höll det i läge tills limmet stelnat.
Det blir inte mekaniskt särskilt stabilt, men eftersom vi har ett tyg spänt över spelar det ingen roll.
© Valutronic, June 2017