/Fototips
    

Inledning för att förklara lite vad det handlar om.

Vi människor har olika önskemål och krav

  
En del tar bara någon enstaka bild på barn och barnbarn, kompisarna, festen, hotellet, stranden... ganska tråkiga bilder för alla utom ens allra närmaste.

  Andra tar både bilder och videor, i alla möjliga sammanhang, visserligen också på "det vanliga" men också vilda djur, videor på fåglar som sjunger, panoramabilder över sandstranden, närbilder på damen med 40-talskläder några tiotals meter bort på gågatan, stämningsbilder i skenet av stearinljus, vackra landskap och allt möjligt annat. Kanske en stig i snön som är upplyst av månen en klar natt... Men då krävs förstås en lite bättre kamera.

Vi tittar på bilderna på helt olika sätt.

   En del har få riktiga vänner (även om de har flera hundra på sociala nätverk), det är sällan fler än några enstaka personer som man vill visa sina bilder för, och då tycker man att det duger att visa dem direkt i mobilen (där skärmen är mindre än pappersbilderna i farmors gamla fotoalbum).

   Andra har många riktiga vänner, och när man bjudit hem 4 - 5 vänner och vill visa bilderna från resan till Herrljunga, Kabul eller norska fjällen blir det alltför jobbigt att skicka runt mobilen för varje bild man vill visa.
Så man visar dem på en större skärm, kanske TV:n i vardagsrummet, så att alla kan se bilderna samtidigt.

Våra krav på själva kameran varierar mycket.

  En del tycker att en mobilkamera är helt OK.
Bilderna ska vara hyfsat tydliga, åtminstone utomhus dagtid. Det är OK med lite "sudd" ibland.
Det räcker att blixten funkar upp till några få meter, man kan ju gå fram till dem som inte syntes på första bilden.
Att bilderna på barnbarnet ofta är oskarpa är ju helt normalt, han/hon är ju sällan stilla.
Video? Väldigt sällan, det blir ju ändå i regel ganska ostadigt och jobbigt att titta på.

  Andra nöjer sig inte alls med det som en mobilkamera klarar.
Blixten på kameran ska ha lång räckvidd, och bilderna ska vara tydliga.
Man ska kunna ta bilder på personer och djur på långt avstånd utan att de blir pyttesmå på bilden.
Man vill kunna videofilma när man går eller cyklar utan att bilden blir så skakig att man inte kan se på den.

Jag som skriver det här har fotograferat i årtionden, det har blivit uppskattningsvis 20 000 bilder (både privat och bilder jag använder i marknadsföring i företaget, Valutronic).
Jag hör definitivt till kategorin "Andra" här ovan. Inte så att jag blivit så nördig att jag inte tål att se andras bilder tagna med mobilkameror. Men när jag själv fotograferar vill jag kunna göra mycket mer än det en smartphone-kamera tillåter mig att göra.
En kompis från Nederländerna som är halvproffsfotograf sa så här om kameror i mobiltelefoner:
"It is a mere gadget" (det är bara en pryl).
Jag förstår vad han menar eftersom jag visserligen har en förhållandevis bra kamera i mobilen, men också har en riktig kamera att jämföra med. Det finns helt enkelt så mycket mer man kan göra med en riktig kamera, som att ta närbilder på djur och människor på långt avstånd, fotografera med bra färger även vid svag belysning, videofilma när man är ute och promenerar eller åker cykel utan att videon blir alltför skakig och så vidare.
Så förlåt mig om jag verkar lite "nördig" på de här sidorna. Det beror bara på att jag vet vad en riktig kamera kan åstadkomma, och du kommer att få se en del bildbevis på det om du läser vidare.

Först en kort förklaring av några tekniska begrepp som förekommer på de här sidorna.

Motiv.
I fotosammanhang den eller de saker du vill fotografera, inte det som bara råkar finnas med på bilden.
Du vill fotografera ditt barnbarn. Han/hon råkar stå intill en cykel som tillhör någon annan. Eftersom det är barnbarnet du vill ha en bild av, inte cykeln, så är barnbarnet motivet även om cykeln också kommer med på bilden.
Om det däremot är en cykel som ditt barnbarn just fått, så kanske du vill visa upp både barnbarnet och cyklen på bilden, och då ingår båda i motivet.
En annan definition skulle kunna vara att motivet är det som du vill ska synas tydligt. I det första fallet spelar det ingen roll om cykeln blir suddig, bara barnbarnet blir tydligt. I det andra fallet är det viktigt att båda blir tydliga.

Sensor / megapixlar.
1000 x 1000 pixlar = 1 megapixel, förkortat MP.

Om du tittar riktigt nära på skärmen du ser på nu, så ser du att bilden egentligen består av små grupper av en röd, en grön och en blå lysande punkter eller korta linjer (bild till höger).
Varje grupp om tre färger kallas en pixel, de enskilda färgerna subpixlar. Subpixlarna har olika ljusstyrka beroende på vilken färg och ljusstyrka den aktuella pixeln ska visa.
Antalet pixlar på din skärm är troligen 1 - 2 miljoner (HD respektive full-HD).
Det är bara specialskärmar och 4k-TV som har högre antal pixlar.
En 4k-TV har maxöpplösningen 9 MP (4000 x 2250 pixlar) men när du ser på 4k-film via nätet  eller kabel-TV är den normalt begränsad till 8,3 MP.


På motsvarande sätt som en skärm består av en mängd pixlar som sänder ut ljus, så tar pixlarna på sensorn i en kamera emot ljus. Sensorn har miljontals pixlar, som känner av hur mycket ljus, och vilken färg, som faller på respektive pixel när bilden tas.
När man tar bilden sätts signalerna från alla sensorns pixlars ihop till en elektronisk "bild" som behandlas av processorn i kameran och sedan sparas på ett minneskort.

Minneskort. Här lagras bilderna, ungefär som gamla kamerors bilder lagrades som pappersbilder eller diabilder.
En del mobiltelefoner har bara ett fast inbyggt minne där bilderna lagras. Faran med det är att man inte kopierar över bilderna till ett yttre minne (exempelvis en hårddisk, USB-minner eller SD-kort) utan litar på att mobilen håller.
Men om den då går sönder kan det vara näst intill omöjligt (åtminstone väldigt dyrt) att rädda bilderna.
Lagras de i stället på ett separat minneskort kan man ta ur det ur den trasiga mobiltelefonen och flytta det till nästa mobiltelefon. (Se dock kommentar längst ner på sidan!)

Objektiv. I dagligt tal "kameralins". Oftast finns det flera linser bakom varandra i ett objektiv, det är inte ovanligt med fyra eller fler även i en liten mobilkamera. Det är objektivet som bryter ljuset så att det blir en tydlig bild på sensorn av det som är framför objektivet.

Brännvidd. Antag att vi har en mycket enkel kamera där objektivet består av en enda lins. Då är brännvidden avståndet mellan linsen och sensorn. Längre brännvidd gör att man kommer närmare motivet. Tre exempel:



Till vänster: Lätt vidvinkel.  I mitten: Normalvinkel. Till höger: Tele.

När brännvidden ökar kommer man alltså succesivt närmare motivet.
När kamernas objektiv kan variera brännvidden steglöst kallas det zoomobjektiv.
Eftersom hela sensorn används oavsett brännvidd blir bilden lika finkornig oavsett inställning.

För en bild som ser "normal" ut räknar man med 45 - 50 mm brännvidd om sensorn har formatet 24 x 36 mm, det som
förr var standardformat med 35 mm film, och fortfarande är standard i de dyraste systemkamerorna.

Och även om kompaktkameror med mindre sensorer egentligen har kortare brännvid för att fylla ut sensorn lika mycket, så brukar man i stället ange vad den motsvarar på en kamera med 24 x 36 mm sensor. Det är alltså en relativ siffra.
Om du alltså har en liten kompaktkamera med en viss angiven (relativ) brännvidd och en dyr systemkamera med  samma brännvidd, kommer man precis lika nära objektet med båda kamerorna.
Man kan därför, tack vare att man anger relativ brännvidd, jämföra olika kamerors "närgångenhet" utan att behöva veta vilken sensorstorlek den aktuella kameran har, och sedan behöva räkna om den faktiska brännvidden till en relativ sådan.

Om man exempelvis tar en bild av månen med ett 500 mm-objektiv på en systemkamera och bilden skrivs ut på ett A4-fotopapper blir månen lika stor som om bilden tas med en liten kompaktkamera med "500 mm" brännvidd och den skrivs ut på ett A4-fotopapper.
Ursäkta det långa avsnittet om brännvidd, men det är en väsentlig egenskap om du vill kunna göra lite mer med din kamera än bara ta porträttbilder, djurbilder, barnbilder et.c. på kort avstånd och på längre avstånd bara stora föremål och landskap.


De flesta har en smartphone. Och i den finns en kamera.
Så varför skaffa en separat kamera när man redan har en i mobilen?

Fråga dig själv: När tog du den här typen av närbilder senast?

       
Om du bara har en mobilkamera och aldrig haft en "riktig" kamera är svaret enkelt: Aldrig.
Bilderna krävde nämligen lång brännvidd (c:a 150 - 400 mm) och det har ingen mobilkamera.
Vilda fåglar och flygande instekter är oftast skygga, man kommer inte speciellt nära innan de flyger iväg.
Den dramatiska bilden till höger togs när det blåste rejält och vågorna gick höga. Det stänkte för full från vågorna i havet så det gick inte att stå nära vattnet. Återigen behövdes lång brännvidd, vilket kamerans zoomobjektiv kunde ställas in på.

Ett tydligt exempel på vad man kan göra med en kamera med "långzoomobjektiv";
Ser du kråkan? Bilden är en vidvinkelbild (25 mm relativ brännvidd).
För säkerhets skull har jag ritat en pil så att du ser var den sitter...



Jaså, du såg inte? OK, vi zoomar in tre gånger... Nu ser du "en liten klump" upptill på masten, men inte mycket mer.



Men vi har inte zoomat färdigt... Kameran klarar 20 gånger, så nu zoomar jag in för fullt.
Bilderna på sidan är förminskade till 778 x 437 pixlar för att rymmas inom marginalerna på sidan.
Så för att visa hur nära man egentligen kommer har jag tagit bilden i fullformat och klippt ut 778 x 437 pixlar:




Nu är det inga problem att se kråkan som sitter bakom hornsirénen.
Om den sitter där första måndagen i månaden klockan 15 lär den bli både vettskrämd och hörselskadad.

Kameror i mobiltelefoner och surfplattor har också zoom. Men inte ett riktigt zoomobjektiv utan i stället förstoras en del av bilden elektroniskt. Vad det innebär för bildkvaliteten ser du på Fototips 1 -sidan

Om du sedan bestämmer dig för att skaffa en riktig kamera så att du också kan ta lite intressanta bilder, vad ska du välja? En stor systemkamera, en kamera i mellanklassen, eller en mindre kompaktkamera?
Det här är ett helt personligt beslut, men läs gärna vår Fototips 2 -sida för att se vilka fördelar / nackdelar de olika kameratyperna har. Det kan kanske hjälpa dig att välja en kamera du sedan också kommer att använda.


När du tittar igenom det senaste årets bilder, upptäcker du att de följer ett visst mönster? Kompisar, middagar, fester, möten, semestern... och om du har barn eller barnbarn, hund, häst eller katt... är de med på varannan bild?
Och hur komponerar du dina bilder, är exempelvis motivet nästan alltid i mitten? Om du och din partner, vi kallar henne "Anna", är på semester, vad visar bilderna du tar? Är det "Anna på stranden", "Anna vid monumentet", "Anna äter glass"... och så vidare? Förutom ett antal selfies där ni båda är med överallt?
Även om man är djupt förälskad finns det ju fler saker att ta bilder på under en semester...
Låt oss tipsa lite om hur man kan få lite intressantare bilder att se på. Se Fototips 3.

Händer det att en bild blivit lite för ljus eller för mörk? Eller att den går i rött eller blått på ett onaturligt sätt?
När du upptäcker felet är det för sent för barnet har vaknat, hunden sprungit iväg, solen gått ner...
Vill du få ordning på bilden får du öppna den i ett redigeringsprogram och fixa det hela.
Eller du kanske vill plocka ut en viss del av en bild? Kanske ett ansikte från en bild med flera personer?
Eller delvis sudda till en bild för att framhäva något särskilt i bilden?
Bra sådana program, helt gratis, finns för Linux, Mac och Windows. Det finns visserligen "fixar-appar" för Android- och iOs-mobiler, men de är inte på långa vägar lika bra.
Vi tipsar om ett avancerat program där du kan göra "allt", ungefär som i Photoshop, ett där några musklick räcker för att fixa både ljsstyrka, kontrast och färgbalans helt automatiskt och ett som kan masskonvertera bilder, exempelvis så att alla blir lika stora, utan att du behöver göra om varje bild för sig. Se Fototips 4
.

Fototips 1: Räcker mobilkameran?
Fototips 2: Val av kameratyp.
Fototips 3: Allmänna fototips.
Fototips 4: Bra (gratis) program för bildredigering.
Åter till Valutronics hemsida med högtalare, förstärkare, campingtips och LCHF-info.


*) Liten brasklapp angående lagring på minneskort i en mobiltelefon:
Från och med Android 6.0 tillåts inte tredjepartsappar (t.ex. en kameraapp du installerar själv) att lagra data på ett separat minneskort. De lagras i stället i internminnet. Man påstår att det är av säkerhetsskäl, men jag undrar...
Men... Man kan ställa in mobilen så att minneskortet fungerar som en del av mobilens internminne. Men då krypteras kortet och blir läsbart bara i just den mobiltelefonen. Fördelen är att internminnet växer lika mycket som minneskortet, och tredjepartsappar typ kameraappar, GPS/navigatorappars kartor , speldata och annat får mera utrymme.
Men, eftersom minneskortet bara kan läsas i den aktuella mobilen betyder det att bilder, navigatorkartor, speldata mm är borta om mobilen kraschar.
Man måste därför för säkerhets skull göra backuper på ett annat minne, typ USB, hårddisk el liknande.

Du kan också formatera minneskortet så att det blir ett vanligt masslagringsminne. Men då (från android 6.0) tillåts inte tredjepartsappar att lagra på minneskortet.
Mobilens ursprungliga kameraapp och andra appar som ingår i mobilen från början kan dock lagra på kortet, så om du bara använder originalkamera-appen funkar det bra att lagra på minneskortet, och om mobilen går sönder kan det flyttas till nästa mobiltelefon eller föras över till dator med en kortläsare.
Så du får en begränsning vilket du än väljer:
Minneskort som del av interminne: Gott om utrymme även med tredjeparts-appar, men du måste göra backuper för att inte riskera att förlora dina bilder om mobiltelefonen går sönder.
Minneskort som separat lagringsutrymme: Du måste använda mobilens original-app för fotografering / filmning om du vill lagra bilderna direkt på minneskortet.  En kamera-app du själv installerat lagrar bara i internminnet.
(Men givetvis kan du med minneskortet som masslagringsminne via filhanteraren i moblen kopiera eller flytta bilder från internminnet till minneskortet för säkrare förvaring. Det blir lite extra jobb, men jag lovar -- om mobilen kraschar var det värt besväret!)