Tältsemester...
Låter det jobbigt?


Sidan uppdaterad 2017-08-24

Det här är vad en del tänker på när man säger att man skall tälta på semestern. Små ryggåstält man kryper in i på natten. Trånga, obekväma och ett elände när det regnar. Men det behöver inte vara så. Inte alls.
Ett modernt tält kan numera både vara stort som ett mindre vardagsrum, lätt att sätta upp, ha låg vikt och vara vattentätt.

Min egen erfarenhet av tältsemestrar

Den första semester jag (vagt) minns, det var någon gång efter mitten av 1950-talet.
Jag var antagligen fyra år gammal, och familjen (fem personer) delade på två ryggåstält, ungefär som på bilden ovan. 
Självklart var det trångt, och vid dåligt väder ganska tråkigt (i synnerhet för mig som barn)

Med tiden blev det ett litet större tält i stället, av den här typen:


9 kvadratmeter, varav drygt hälften var sovtält. Pappa köpte till väggar för utetaket, så att vi kunde sitta runt ett litet bord där, samtidigt som en resväska, ett campingkök och lite annat fick plats i tältet. Och vi kunder faktiskt stå upp i det här tältet! Nu kändes det riktigt stort. Men...
Så åkte vi på vår första semester till Holland. (Man sa inte Nederländerna i Sverige på den tiden. Så vi kör med Holland ett tag till i texten, och dessutom har vi campat i provincen Noord Holland så det blir inte fel ändå...)

Hemma i Sverige hade vårt tält varit bland de större. Men i Nederländerna var det ett av de mindre. Vi gick runt på campingen och tittade på de holländska tälten, och funderingar på tältbyte började växa sig starka. Så det dröjde inte länge förrän mina föräldrar köpte ett holländskt modernt stativtält. Det var 4,2 x 4,5 meter nedtill. Tre sovutrymmen och ändå plats för bord och fyra campingstolar med ryggstöd, förutom några hyllor och ett tvålågigt gasdrivet campingkök på en särskild köksmöbel. Och stora fönster med gardiner.
De semestrar vi hade i det tältet var riktigt bekväma, även de dagar då vädret inte var så bra.
Frisk luft, fåglarnas sång, det var helt underbart. Till skillnad från hur det kändes i de husvagnar som några av våra vänner hade. Där var det en instängd känsla som förstärktes av en svag lukt av mögel eller surt vatten. Och eftersom en husvagn bara var 2,40 bred utvändigt kändes det dessutom trångt jämförelsevis. Nej, vi föredrog definitivt att tälta.
Dessutom kunde vi åka hela vägen till Holland på en dag, de som hade husvagn och körde lagliga 80 km/tim måste övernatta på vägen.

När jag blev vuxen fick jag överta det här tältet, och det hade jag och min fru i ytterligare några år, tills vi själva köpte ett alldeles eget tält, också det i Nederländerna. Det såg ut så här:



Det här var vårt semesterhem ett tiotal semestrar. Om jag minns rätt var det 3,60 x 3,40 (c:a 12 kvm) och vi kompletterade med det gula soltak du ser på bilden.
Tältet vägde torrt c:a 45 kg, vilket man väl får säga är rimligt med tanke på storleken, stålstativet och den tjocka bomullsväven. Att sätta upp det tog runt 40 minuter.
Vi brukade campa på Camping Vogelenzang. Det är en stor camping indelad i ett antal fält med träd runtomkring. Vi bokade alltid en plats på ett av de mindre fälten som bara hade tre platser omringade av träd, se bilden. Även om det blåste rejält så var det därför hyfsat vindstilla på marken. Yttertältet hade en grön, rutig presenning som golv, som låg löst på marken. Nedanför den gröna tältväven av bomull var det en relativt tjock plast som gick ner till marken, så det blev relativt tätt. Men det funkade givetvis inte om det regnade så mycket att det blev vatten stående på marken, då rann det in. Så när det kom ett störtregn rusade vi (och alla andra) ut med spadar och grävde runt tälten, det vara sand under gräset så det sög i regel upp vattnet. Fast ibland räckte det inte, och då blev förstås golvet vått.

Hemresan startade alltid tidigt, vid 6-tiden. Vi ville vara hemma samma kväll och det var drygt 100 mils körning plus färjor.
Men så tidigt var det ofta daggdroppar på tältet, så vi måste packa in det halvvått, och för att det inte skulle mögla måste vi dagen efter hemkomsten packa upp det för att torka, och var vädret dåligt fick vi göra det i vårt vardagsrum.
Inte så kul alla gånger, men det var ju bara en gång om året.

Med tiden kände vi att det vore bra med ett lite mer lätthanterligt tält.
Ett som vägde mindre och hade syntetväv som inte kan angripas av mögel.
Vi sökte i butiker, gick på campinutställningar och letade på nätet, men hittade inte det vi ville ha.

Men hösten 2004 fann vi vad vi sökte. Obelink i Nederländerna hade mängder av olika tält, och Athene var ett som vekade helt rätt för oss.
Sajten var på holländska, men jag kan lite turistholländska så det gick bra ändå.
En onlinebeställning, betalning med kort, och tre dagar senare levererades Athene-tältet till vår dörr i Göteborg.
Vi satte upp det hos en vän till oss som hade en stor gräsmatta, för att se till att det var komplett. Det var det.
Nästa sommar såg ut så här när vi hade satt upp det på Camping Vogelenzang:


Athene-tältet var stort, det är inga miniatyrmöbler du ser på bilden utan fullstora campingmöbler.
3,80 brett, 5 meter djupt (19 kvm) och 2,10 högt. Vi nästan skämdes för att ha ett så här stort tält till bara oss två, men oj så bekvämt det var!

På bilden är den flyttbara framväggen i sitt inre läge, det blir en uteplats under tak på nästan 6 kvadratmeter och ungefär 5 kvadratmeter yttertält kvar mellan framväggen och sovtälten.
Två sovtält 1,60 x 2 meter, med 40 cm mellanrum där vi hade en stång vi kunde hänga våra kläder.
Fyra stora fönster på sidorna och två på den flyttbara framväggen. Vid regn eller kyla var det bara att flytta fram väggen, den var fastsatt med en kraftig dragkedja så det tog inte mer än en minut eller två.

Låt mig göra en liten inflikning här:
Sista natten varje semester sov vi inte i det här tältet. Vi hade med oss ett mycket mindre tält av pop-up-typ för sista natten. Varför? Under natten blev det i regel dimma och på morgonen var det därför dagg, både på marken och tältet. Även om tältet tålde fukt skulle det inte lukta särskilt fräscht om vi hade packat in det halvvått och låtit det vara så till nästa år.
Så sista dagen före hemresan packade vi ner det stora tältet när det var torrt, och tog fram ett pop-up-tält som vi sov i natten före hemresan. Ett fantastiskt pop-up-tält från Gelert (Quick Pitch Evolution 2). Om det var fuktigt på morgonen spelade det ingen roll. När vi kom hem på kvällen var det bara att släppa ut det i vardagsrummet så var det torrt nästa morgon.

Athene-tältet upplevdes som ett verkligt lyft jämfört med de gamla stativtälten. Snabbt att sätta upp (20 minuter), praktisk form och förvånansvärt stabilt även när det blåste rejält. Vi hade det under sju treveckors-semestrar i Holland plus några kortare campingtillfällen i Sverige.
Totalvikten var bara c:a 20 kg. Det hade polyuretanbelagd rip-stop polyesterväv och tejpade sömmar, så det kom inte en droppe vatten ens när regnet stod som spön i backen.
Vid den här tiden hade nästan alla tält lösa golv som man la in i yttertältet och spikade fast i marken. Under normala förhållanden är det OK, men det är inte alltid "normala" förhållanden. Låt mig förklara:
Tältväggarnas nederdel hade ett tyg som gick ut en bit på marken, utanför golvet. På så sätt leddes regnvatten ut på marken utanför golvet, och om marken sög upp vattnet var tältet torrt inuti. Det var nog bra i teorin, men...
Om det samtidigt blåste kunde vinden blåsa in tyget och vattnet från taket följde då tyget in på golvets ovansida.
Om det regnade så kraftigt att marken inte hann suga upp vattnet och det blev någon cm vatten på marken rann det givetvis också in på golvet eftersom det inte var högre än marken i övrigt.
I starka vindar vek sig tyget inåt på vindsidan och utåt på läsidan, så det blev kallt runt benen när det blåste.
För att förbättra ventilationen (så stod det i reklamen för tältet) slutade tyget på den bakre delen av tältet ungefär en dm från marken, så där var det tomt en decimeter från marken....
Så vad hände mörka kvällar när vi hade ljust i tältet? Insekter följde ljuset och flög in vid "ventilationen" nedtill.
Inte helt lyckat, men så var det ju med de flesta tält på den tiden.
Hur som helst -- sista dagen en sommar råkade jag slarva med en tältpinne och körde den rakt genom väggen och orsakade en lång reva som inte gick att fixa.  Tältet lades i soporna och vi åkte hem utan det.

Nästa år, när det blev dags att köpa ett nytt, ville vi ha ett med fastsytt golv som gick upp några centimeter runt om. Vi ville hålla ute vatten, blåst och insekter.
Så vi tittade på diverse sajter som sålde tält, både i Sverige, Tyskland och Nederländerna, men återigen fastnade vi för ett tält från Obelink. Detta:

Obelink Living hette / heter det.
Även det här tältet har stora fönster och är bra ventilerat, gjort av PU-belagd rip-stop polyesterväv.
Men det är 40 cm smalare. Också 5,0 meter långt (+ ½ meter utbyggnad över fronten) men "bara" 3,4 m brett.
De raka väggarna med metallstavar gör tältet mer likt ett hus. Vi (och andra) tyckte att det var snyggt.
Och, som sagt, det hade fast golv som gick upp ungefär en dm runt hela tältet. (Det syns i dörröppningen på bilden.)

De första semestrarna med det här tältet var fantastisa. Ett häftigt åskregn resulterade i c:a 2 cm högt med vatten runt tältet, men inte en droppe kom in. När det blev 38 grader i skuggan kunde vi lossa hela frontväggen för bra ventilation. Vi upptäckte inga speciella briset hos det här tältet förrän sommaren 2015.
Till en början var vädret bra, men efter en vecka kom en rejäl storm.

När Athene-tältet hade råkat ut för stormar (vilket hände två gånger) gjorde halvcirkelformen att vinden passerade över tältet utan att få något direkt grepp i det.
Men Obelink Living hadem, som du ser på bilden ovan, plana väggar...
Så när vinden ökade i styrka buktade väven på väggarna inåt (!). Det gjorde att vinden fick ännu bättre fäste i dem. Linorna på vindsidan brast, och när metallrören skulle bära trycket ensamma räckte de inte till. De böjde sig inåt, och några sekunder senare knäcktes de och hela tältet jämnades med marken.
Så visst var det snyggt med raka väggar, men vid en storm är det bra mycket bättre med ett halvrunt tunneltält som bara har glasfiberstavar och halvcirkelform.

Nu har vi alltså erfarenhet av två moderna tält, var och ett med sina fördelar / nackdelar.
1) Athene, ett konventionellt tunneltält som klarade stormar, men vars separata golv ställde till en del förtret.
2) Living som som hade fast golv, vilket var jättebra, men raka väggar som gjorde att det inte klarade stormbyar.

Så nu visste vi hur nästa tält måste vara:
Ett konventionellt halvcirkelformat tunneltält med fast golv. Bara glasfiberstavar, inga metallstavar.
Sommaren 2017 åkte vi inte på semester, vi var upptagna med ett bilbyte som drog ut på tiden mycket längre än vi tänkt oss. Men vi planerade för nästa år, och bestämde oss för att köpa ett tält och testa det i förväg hemma, så att allt var korrekt. (Det är ju inte så kul att resa i 14 timmar, och upptäcka att tältet inte är komplett eller att något är trasigt.)
Vi hade kollat olika tältsäljares utbud som vanligt, men återigen föll valet på ett Obelink-tält. Lugano 6.
Så den 21 augusti 2017 klockan tre på eftermiddagen beställde vi det här tältet.

Formen, vikten (c:a 20 kg) och storleken (3,8 x 5 x 2,1 meter) är samma som Athene, och flera som recencerat tältet berättar att det utsatts för stormar utan att knäa eller läcka. En engelsman hade varit i Skottland två dagar och haft häftiga regn och vindhastigheter på upp till 120 km/tim (33,3 m/s, orkanstyrka). Inga problem.
Men till skillnad från Athene har det fastsytt golv. Regn, vind och insekter hålls ute. Baktill och på sidorna är golvet fastsytt en dm från marken, och när fronten är längst fram (som på bilden) fästs det (också en dm upp) med längsgående kraftiga kardborreband hela vägen.
Så det kan stå flera cm vatten på marken utan att det kommer in i tältet.
Tältet har tre myggnätsförsedda ventiler som alla kan vara öppna även under regn. Dels över de främre sidofönstren, dels en större ventil baktill.
Alla linor satt redan anslutna på tältet när det levererades.
Två separata sovtält, vardera 180 x 200 cm med myggnät baktill och myggnät med nedfällbart insynsskydd framtill och förvaringsfickor i väggarna för t.ex. plånbok eller mobil.
Dragkedjeförsedd öppning nedtill på sidan av yttertältet för inkommande elkabel om man har det.

Leveranstid och pris?
Som sagt, vi beställde tältet eftermiddagen den 21 augusti och morgonen den 23:e var det framme här i Göteborg. Vi kunde välja mellan utkörning till oss dagen efter, eller hämtning direkt.
Vi valde att hämta själva, för vi ville sätta upp det samma kväll eftersom det var fint väder.
Så bara två dagar efter onlinebeställning från Nederländerna kunde vi sätta upp tältet här hemma:

Här har vi satt fronten i dess inre läge, 1,5 meter in i tältet så att man har en uteplats under tak om det är varma dagar.
Det är fyra rejäla 12,7-mm glasfiberstavar som håller uppe tältet, alla linor är redan monterade på tältet, sovtälten hänger redan på plats inuti när man satt upp tältet... Och det tog inte mer än 20 minuter att sätta upp, jag följde den här anvisningen.

Och nu undrar du som läser detta säkert vad härligheten kostar, inklusive snabb frakt från Nederländerna?
Svar: Tältet 199 Euro, frakten 19,95 Euro. Det blev 2111 svenska kronor tillsammans inkl VISA:s avgift.
Det tycker vi är ett väldigt bra pris för ett tält med de här kvalitéerna.
Obelinks engelskspråkiga sajt hittar du här.
Du klickar på Tents, sedan Tunnel tents, så kommer du till sidan med alla deras tunneltält.
Normalt är tälten ordnade i popularitetsordning, och i augusti var det här tältet först i listan över tunneltält, det var alltså det tält som fått högst betyg av användarna. Det fanns 211 recensioner av tältet på sajten i augusti 2017.
Totalt har Obelink (augusti 2017) 62 tältmodeller, varav 27 är tunneltält.

Hur är det med övernattningstältet Gelert Evolution 2 vi använde sista natten? Vi har bara haft det åtta nätter, så det var nästan oanvänt när vi beslöt att sätta ut det till försäljning i början av september 2017 (när det här skrivs).
Det är ett fantastiskt tält, det tar bara några sekunder att fälla upp, och någon minut eller två att spika fast i marken. Det separata inntertältet är förmonterat och det har fast golv, så även om det spöregnar när man sätter upp det är det torrt inuti. När man tömt det tar det bara två minuter att fälla ihop och packa in i sin påse (en "platta" med 80 cm diameter, 5 cm tjocklek).
Men... min fru och jag är inte lika viga som när vi var yngre, och tyckte att det vore bättre med ett lite större tält sista natten även om det tar några minuter längre att sätta upp och ta ner.Evolution 2 var 1,10 högt.
Det vi köpte i stället var ett Kebnekaise från Rusta. Inte lika hög kvalitet, men lite bredare och lite högre. Priset var 599 kr och det tycker vi är OK för ett tält i den storleken.
Nackdelen är att det INTE går att sätta upp i regn eftersom innertältet sätts upp först, sedan yttertältet. Vid häftigt regn hinner innertältet bli plaskblött innan yttertältet är pǻ.
Så vad gör vi om det spöregnar sista dagen på semestern?
Då sätter vi upp det inuti det stora tältet innan vi fäller ihop det stora tältet.
Så Kebnekaise-tältet funkar även när det regnar, förutsatt att man också har ett tält som är så stort att Kebnekaisetältet kan sättas upp inuti det stora tältet och lyftas ut från det när yttertältet är på plats.

Två goda råd om du vill köpa ett rymligt familjetält:
Oavsett om du tänker köpa tält i Sverige, Tyskland, Nederländerna eller någon annanstans, så välj ett tält med fastsytt golv (eller ett som sitter fast med dragkedja). Regn, blåst och insekter i förtältet är kanske uthärdligt, men inte direkt roligt.
Och om du vill att tältet ska klara kraftiga vindar: Tunneltält av den halvrunda typen. Inte plana väggar.


TÄLTMATERIAL OCH DERAS EGENSKAPER:

Bomull är stabilt och tål solljus mycket bra. Visserligen kan färgen blekna, men själva duken brukar hålla i åtminstone ett årtionde vid vanlig semestercamping några veckor om året.
Med tiden börjar väven läcka in vatten och man måste förnya impregneringen. Likaså om man rör vid väggen när den är våt, då finns risk att det blir en läcka och man måste impregnera om lokalt.
Största nackdelarna är vikten och mögelrisken. Torr bomullstältväv är tung. Våt är ännu tyngre. Och om tältet tas ner vått måste man packa upp det så fort man kommit hem och låta det torka, annars kan det angripas av mögel eller röta.

Tält av syntetväv angrips inte av mögel eller bakterier, och klarar därför att packas ner våta utan risk (förutom lukten av surt vatten om tältsäcken är för tät).
Två material dominerar:

Nylon / polyamid är mycket starkt i förhållande till sin vikt. Väven är inte vattentät, och beläggs därför vanligen med en tätande yta av PU (polyuretan) - eller silikon.
Nylon tål inte UV särskilt bra, och används därför nästan bara i små fjälltält, i stort sett aldrig i tält avsedda för campingsemestrar i sol och värme.
Nylonets styrka gör att tälten kan göras mycket lätta, ett litet tvåmanstält kan väga 1-2 kg. Livslängd 8-20 veckor.

Polyester är inte riktigt lika starkt i förhållande till sin vikt som nylon, och väven får därför göras litet tjockare, men fortfarande är vikten mycket lägre än för motsvarande yta bomullstältväv. Polyester är relativt UV-tåligt, och väven görs vattentät med PU-beläggning. Snabbtorkande. Livslängden hos ett lätt polyestertält beräknas till 20 - 35 veckor, lite beroende på vävens kvalitet och vad den utsätts för.

"Rip-stop" är inget material, utan en vävteknik som används i nylon- och polyestertält för att öka hållbarheten utan att nämnvärt öka vikten. En kraftigare tråd vävs in med ett par millimeters mellanrum, så att väven får ett rutnät av kraftigare tråd än resten av väven.
Det verkar som om PU-belagt rip-stop polyester har blivit standard numera, även mycket prisvärda tält som Obelink Lugano 6 har det materialet.

Nylon- och polyestertält måste i praktiken ha tejpade sömmar, annars kommer vatten att läcka in i de hål som orsakas av sömmen, när det regnar.
På bomullstält får man i stället se till att det finns tillräckligt med impregnering i sömmarna.

”mm vattenpelare” (mm vp) är det mått som visar tältdukens täthet mot regn. I princip ställer man ett långt rör ovanpå en bit väv (som hålls tätt mot rörkanten) och så fyller man på vatten. När vattnet nått en viss höjd (räknat i mm) blir trycket så stort att vattnet pressar sig igenom väven. Det är denna siffra man anger när man vill tala om hur tätt tältet är. Man kan tycka att vattentjockleken på ett tält är så liten (bara någon mm även vid kraftigt regn) att det inte spelar någon roll, men det tryck vattendropparna ger mot väven när de slår in i den vid ett skyfall är inte försumbart. Vanliga siffror för trecking- och fjälltält som skall tåla tuffa förhållanden är 1400-1800 (siffror från svenska tältsäljare på nätet) och 2500 mm vp och uppåt betraktas som toppkvalitet för belagd syntetväv. Obelink Lugano 6 klarar 3000 mm vp.


Övriga campingtips:

Skaffa bekväma tillbehör.
Att ligga på:
En c:a 20 cm tjock ”Luftbädd” är mycket bekvämare än ett liggunderlag. Finns hos Biltema, Jula, Clas Ohlson och liknande företag, och priset brukar vara mellan 100 och 150 kr för enkelmadrass. OBS! Enkel-luftbädden är ofta över 70 cm bred, men fortfarande envisas tälttillverkare att räkna 70 cm per person. Två luftbäddar (c:a 150 cm bredd) ryms alltså inte i ett tvåmanstält om bredden är den typiska 140 cm. Dumt, men så är det. Så om du ska köpa ett litet tält för två personer, försök hitta ett där sovtältets bredd är åtminstone 150 cm. Gärna lite mer, så att man har en yta mellan madrasserna man kan stå på när man ska lägga sig / stiga upp.
Har man tillgång till el (från bilen eller nätet) är en elpump för c:a en hundralapp inte alls fel. Pumpningen går på två minuter utan minsta ansträngning, och man använder den också för tömning, så att all luft är borta när man viker ihop bädden. Då ryms den i sin orginalkartong. Med några liter luft kvar är det knepigare...
Har man inte tillgång till el, välj en stor fotpump (två plattor med en plastbälg emellan) som har flyttbar slang (fyllning / tömning). Den gamla ”gummibubblan” är väldigt långsam när man pumpar, och att kunna tömma madrassen ordentligt underlättar som sagt när den ska in i sin paket igen.

Bord och stolar:
Skaffa bord och stolar i fullstorlek. Moderna material gör att vikten ändå blir låg samtidigt som man sitter bekvämt. Stoppade stolar kan verka bra för kalla kvällar, men tänk på att de blir svettiga varma dagar. Lösa sittdynor som bara används när de behövs är bättre.

Har man tillgång till el på campingen är en elektrisk kylbox inte fel. Kolla bara siffran för kylförmåga. På en del boxar är den uppemot 25 grader under omgivningstemperatur, men för andra bara 10-15 grader vilket är i minsta laget om man vill förvara färskvaror i boxen varma sommardagar.
För uppvärmning av kaffevattnet på morgonen är oftast en mindre elektrisk vattenkokare billigare än att värma samma vatten med gas, även om kWh-kostnaden är uppemot 5 kronor på en campingplats.

Campingkök: Det finns numera sådana som drivs med en engångsgastub och har piezotändning. I med tuben, slå om en omkopplare, vrid på gasen, i ändläget tänds den. Låg vikt, enkel packning. Kanske inte lika hög kvalitet som riktigt dyra campingkök, men väldigt bekvämt. Det vi har nu har hållit i sex år hittills (2017) och kostade under 200 kr.
Fast om el ingår i dygnskostnaden är kanske en elplatta ett alternativ.

Elektrisk insektsdödare. En sådan där som liknar ett tennisracket. Så kan man ta kål på de flugor och myggor som tar sig in i tältet utan alltför mycket ansträngning. Kostar bara några tior.